Guide till grundmaterial levererat från Gokartors kartdatabas

I grundmaterialet är gropar markerade som lila höjdkurvor. För att få dem att se ut som kartnormen säger så får man manuellt ändra varje grop till ett brunt karttecken och lägga till gropstreck.

1. Skapa nytt karttecken för brun grop om det inte finns i din karta

2. Lägg till lutningsstreck på gropen.

3. Ändra det lila kartteckenet till brunt karttecken.

4. För att kolla så alla tecken blivit bytta – högerklicka på karttecknet i panelen till höger i OCAD, använd ”välj objekt via symboler”. Längst ner till vänster visas nu hur många objekt som finns för den valda symbolen. Med hjälp av ”Visa” > ”Hitta valda objekt” (ctrl-F) kan man nu zooma in på nästa objekt som finns av det valda karttecknet.

Tänk på att göra samma procedur för gropar av hjälpkurvor och vanliga kurvor. 

Det kan förekomma att det under hjälkurvegropar finns ritat en vanlig hjälpkurva. Den är då gömd av den lila gropen, men om man tar bort den lila hjälpgropen så kommer i vissa fall en brun hjälpkurva att synas.

Bäckar och diken importeras i kartmaterialet från två olika datakällor. Det är inte självklart vilken kartdata som är bäst att använda så därför ligger båda objekten med i kartan som två olika karttecken. 

Lantmäteriets vattendrag finns inlagda som 304.00 Passerbart vattendrag. Diken från SLU finns med som 305.000 Passerbart litet vattendrag.

Lantmäteriets vattendrag är ofta längre och mer sammanhållande – men ligger ibland fel i kartdatan. 

SLUs diken är mer precisa, men kan se konstiga ut då de ibland är uppklippta.

Ibland ser du att dessa objekt ligger bredvid varandra och får då välja vilken du vill använda. 

SLUs diken kan ofta vara en väldigt bra hjälp att lägga in vägar/traktorstigar på rätt ställe då de kan finnas på båda sidor om en väg.

De flesta branterna är inlagda på kartan i form av vektorer. De saknar lutningsstreck då det inte går att automatisera vilket håll de skall luta åt, så vill man ha branter med streck så är det lätt att manuellt omvandla dem.

Det kan förekomma att objekt för både passerbara branter och icke passerbara branter ligger på varandra.

För att kompletera dessa branter så finns det även ibland brantytor på karttecken 201.000 Opasserbara branter (yta) 

När kartdata finns då ligger det med byggnader som ytobjekt, så som byggnader ska vara representerade på en orienteringskarta. Där det saknas byggnader har vi istället använt de punktobjekt som lantmäteriets data erbjuder för byggnader utanför bebyggt område.

För att få kartan att bli mer lik verkligheten har vi använt olika stora punktobjekt för hus av olika storlekar, gårdar, kyrkor och slott.

Vägar och stigar kommer från olika datakällor som Lantmäteriet, Trafikverket, Open StreetMap mm. Även om vi lyckats ta bort de allra flesta duplikat, dvs när samma väg finns med i två olika datakällor, så finns de fortfarande på vissa ställen på kartan.

Ibland är de även svårt att veta om det går två vägar eller stigar precis bredvid varandra, utan att vara på plats och kontrollera. I grunddatan som ni fått kommer det därför säkert finnas ställen där samma väg eller stig finns representerad två gånger, och ni får ta bort en av dem manuellt.